Mörker och ruggväder

Här har bloggandet lyst med sin frånvaro i november. Så även solen. Både matte och jag har varit trötta i bristen på solljus. Jag mår bara bra, men jag har varit lite irriterad över vädret. Det har inte varit något roligt väder i november månad att gå ut i. Ett par vändor har vi varit ute matte och jag. Vi som var ute varje dag i somras och tidigare i höstas. Usch och fy!

(Undrar ni varför jag ser arg ut på bilden ovan så är det därför att matte håller fast mig när jag vill spana på fåglar i buskarna!)



Jag har faktiskt en bra tillvaro inomhus också. ;-) Det gäller att hålla på sina rutiner så att man inte spårar ur. Äta ordentligt, sova ordentligt, leka ordentligt. Dag för dag. Snart vänder det och blir ljusare ute igen.

Tassar från Azlan.

Höstlöv

Rött och gult är fina färger.

Lagd katt ligger

Bustassar från Azlan.

Lördagspromenad

Jag vet faktiskt inte riktigt om jag orkar gå ut idag...


Men det var ju skönt i solen när jag kom ut.

Och roligt när pinnen kom fram.



Nu ska jag minsann gå fram och hälsa på Pärlan (Purrli Gurrli).


Nu tror alla att vi är ihop.

Faktum är att hon är jättesöt och jag är jättesnäll, men jag är lite rädd för henne så jag passar på att fräsa lite för säkerhets skull.

Hejdå så länge Purrli & CO.

Oj, här har jag fått syn på en fågel i busken.

Den flög upp i trädet, så jag följde efter. Med sele och allt.

Dumt att jag inte kunde klättra längre. Det tog liksom stopp.

Det finns fler träd att välja på.

Här då matte?

Här leker matte och jag Tittut-leken.

Vart tog hon vägen nu?




Tassar från Azlan.

Hösten är här

Hösten är här och det blir inte lika ofta att vi är utomhus. Mest då solen skiner. Någon dag ska jag påminna matte att ta med kameran då vi är ute och det är så vackra färger.

Jag har fått en röd den här gången...



Jag älskar verkligen de här trådmössen...




Tassar från Azlan.

Ny liten resa

Idag när matte kom hem satte hon mig i den trånga fasliga väskan igen och gick iväg med mig. Jag gillade inte alls att åka tvärbana. Varför skulle vi göra det? Det var ju inte trevligt för fem klor.

Matte sa att veterinärkliniken hade flyttat en bit bort. På stället förstod jag äntligen var jag var då det var flera andra katter och hundar där. Jag fick en spruta i nacken och så upp på vågen. 4.96 kg! Ha!

Sedan bar det av hem igen och när vi äntligen hade kommit av spårvagnen fick jag på mig min sele och kunde därefter springa hem till huset med matte i hälarna.

Tydligen var det något bra jag hade gjort, för jag fick räkor till middag.

Tassar från Azlan.

Hemma i Årsta igen

Jag är sedan i måndags på hemmaplan igen. Jag har haft en mycket trevlig semester och hemresan gick bra. Enligt matte var jag jätteduktig på planet hem.

Mattes föräldrar har bra smak när det kommer till möblemang. Jag hittade min favoritfåtölj rätt så omgående (se ovan).

Jag fick också chansen att upptäcka en helt ny våning i huset, lite av en slump faktiskt; vinden. Det var så skojigt så att jag nästan inte visste vad jag skulle ta mig till. Nu när jag har skuttat upp och ner i husets fyra våningar känns lägenheten här lite liten förstås.

Tassar från Azlan.